Sandvångens Eloge är den som är "riktigt" min. Min första egna häst efter att ha ridit 4 år på ridskola, fick han i november 2006. Kallar han till vardags endast för Sandis, han är en varmblodig travare född 1996 :) Sandis är iaf en väldigt snäll, envis, bestämd, speciell och uttrycksfull häst. Han visar alltid sitt humör för dagen, han är inte super pigg och inte heller alltför lat skulle jag säga, som mitt emellan om ni fattar? haha! Denna hästen har tagit mig dit jag är idag, har verkligen lärt mig den här hästen utan och innan i både framgångar och motgångar! Minns hur jag grät alltid i början när jag red honom för att han alltid testade mig och bara sprang på med huvudet uppe, hände alltför ofta att han tog tag i bettet och drog iväg med mig på uteritterna. Men höll ut och idag är vi bästa vänner, hoppat några clear round tävlingar tillsammans där vi fått rosett och vi satsade verkligen på hoppningen tills för ett år sedan ungefär då han blev halt i över ett halvår, vi hittade aldrig något fel, men sen dess vill jag inte hoppa han mer förutom nå små hinder i skogen IBLAND.